söndag 26 maj 2013

fredag 24 maj 2013

258. We're not lovers, but more than friends

Önskerubrik - Vad vill du uppnå i ditt liv?

Jag vill som en rynkig liten gammal tant tänka tillbaka på livet som varit utan att ångra och bara känna stolthet. Jag vill känna lycka. Inte bara hos mig själv, även hos min omgivning. Jag vill kunna göra skillnad. Hjälpa någon. Jag vill ha ett jobb som berikar, är varierande och som jag trivs med. Helst får det ha med litteraturen och språk att göra. Jag vill hitta en trygghet. Det allra viktigaste för mig är att tillåta mig själv att göra misstag och lära mig utav dem, radera den hårda självkritiken och att leva, inte bara existera. Jag vill känna att jag har uppnått något.

söndag 19 maj 2013

256. Det kommer kanske inte alltid vara vi två, bara så länge det finns stjärnor över oss och bara så länge våra hjärtan klarar av att stå

Jag har haft en internetfri helg vid villan, vilket har varit väldigt skönt. Jag har läst, ätit gott och oroat mig över tisdagens inträdesprov i stark sol. Mina axlar, min rygg och näsa är alldeles sönderbrända.
Jag har på två dagar blivit ungefär lika brun som jag var i slutet av förra sommaren.

söndag 12 maj 2013

254. Hälften av dom som kämpar går under, hälften av dom som älskar exploderar

Jag har tidigare skrivit om vikthets som bidrar till snedvridna ideal, konstiga dieter och träningstvång.
Jag står fast vid mina ord. Kan vi snälla sluta att vikthetsa nu?

Jag läser detta och blir både upprörd över att sociala medier hetsar och lättad över någon skriver så konkret om ett ämne som uppenbarligen bidrar till något som kan liknas med hjärntvätt. Jag tycker inte att det är okej att vartannat foto i mitt Instagramflöde innehåller nyttiga frukostbilder och en pose på gymmet. Det är inte okej att skriva att man är tvungen att träna bort maten som mormor tvingat i en. Det är inte okej att utnyttja sociala medier som bas för hetsen och jämföra och kritisera. Det är däremot okej om du själv väljer ett sunt hälsosamt liv, men hetsa inte andra till viktnedgång.

Precis som Josefin, börjar jag fundera om jag inte är hälsosam som inte äger synliga magmuskler eller inte äter nyttiga mellanmål som kvarg jämt. Hetsen bidrar till ett extra kritiskt öga där ingenting duger. Det är detta kritiska öga som jag vill radera från både mig själv och min omgivning.

Dessutom är gränsen mellan ett sunt och osunt hälsosamt liv hårfin. Jag är så tacksam över att jag har fått växa ur mitt tonårsjag i en danssal där vi ständigt blir påminda om att vikten inte spelar någon roll, utan att det är dansen som är det viktiga. För att bli en bra dansare krävs ingen trådsmal kropp, utan en stark energisk kropp. Personligen strävar jag inte efter smalhet. Min träning (som jag medvetet valt att inte föreviga på något socialt media) är till för att stärka mig själv.

Jag har idag kalasat på tårta och godsaker och tänker inte träna bort det med en kvällslänk eller svält imorgon. Jag kommer troligtvis aldrig att få en platt mage och smala ben och det är mer än okej. Jag har tidigare tyckt, mycket på grund av hetsen omkring, att min kroppsform inte passat i bikini och korta shorts. Men i sommar tänker jag i ren protest och ett steg närmare att älska mig själv, att gå på stranden utan att hålla in magen. Utan vikthetsen skulle jag (och många andra) ha mycket enklare att lära sig att älska sig själv och sin egen kropp. Så håll käften, tack!

Om ni har invändningar eller synpunkter kring detta, kommentera gärna.

fredag 10 maj 2013

253. Because he doesn't know how to love

Önskerubrik - Din mest minnesvärda/bästa resa

Det känns som om jag redan har tjatat sönder detta, men Senegal är mitt självklara svar. Afrika går knappt att beskriva med ord. Det är makalöst vackert. Det är fyllt av kontraster, fattigt och rikt om vartannat och snälla, omtänksamma och alltid glada människor överallt. Barnen är de gulligaste barn som finns. Även om man svettas konstant, bränner sig mycket lätt i solen och upplever kulturkrockar där magen vrider sig på grund av orättvisan, är landet lika fantastiskt. Dessutom reste jag tillsammans med några av världens bästa människor som jag nu saknar. Jag skulle åka tillbaka när som helst. ♥



söndag 5 maj 2013

onsdag 1 maj 2013

250. What hurts? Waiting and waiting, waiting so much and so badly, waiting and constantly not having

Det gör också ont att en människa kan bidra till panikkänslor bara med att finnas till,
att orden blir fåtaliga när jag vill säga så mycket men skräms av den andres rädsla
och att alltid känna sig som ett andrahandsval.