Jag sitter just nu på tåget på väg till det tredje Åboåret. Det är med lite vemod i kroppen jag klev på tåget. Jag tror att jag har varit för länge i Österbotten, blivit för bekväm med småstadsidyllerna och att alltid få betjäning på svenska. Men mest känner jag: äntligen. Äntligen ordentliga rutiner och intressanta kurser. Äntligen får jag bo ensam och bestämma allt själv. Äntligen får jag träffa de jag saknat under sommaren.
Under det tredje Åboåret vill jag vara
självsäker
stark
duktig studerande
träningsvillig
social
Det kommer bli bra det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar