309. I do believe something very magical can happen when you read a good book

Senast utlästa bok:
Ett ögonblicks verk av Anders Paulrud som var alldeles underbar.

Läser just nu:
Harry Potter och den flammande bägaren och känner mig som ungefär 12 år igen när jag inte gjorde något annat än läste om Hogwarts. Förra sommaren hade jag tänkt läsa alla Harry Potter böckerna men eftersom en måste vara oerhört snabb för att hinna få ett låneexemplar hann jag bara med de tre första. Resten läser jag (förhoppningsvis) i sommar istället.

Borde eller skulle vilja läsa:
I sommar vill jag ännu hinna läsa Märta Tikkanens Två, Annika Luthers Lärarrummet, Karin Erlandssons Minkriket, Lars Sunds Natten är ännu ung, George Orwells 1984, Silvia Availones Stål och förhoppningsvis några till.

Bok jag ser framemot att läsa:
Not that kind of girl av Lena Dunham och Expeditionen: min kärlekshistoria av Bea Uusma har jag velat läsa länge och tänker därför köpa dem som belöning för att jag orkat vakna 5.15 de fyra sista arbetsveckorna.

Senaste bok jag fått:
Till julklapp fick jag Sandra Beijers Det handlar om dig och Hannah Widell och Amanda Schulmans The golden year.

Antal biblioteksböcker hemlånade just nu:
En. Jag är mycket duktig på att återlämna böcker direkt efter jag läst ut dem, för det kan ju finnas någon annan som väntar på att läsa dem.

När läste du senast en diktsamling?
I litteraturhistorians kurslitteraturlista fanns någon diktsamling jag skummade mig igenom, för övrigt är jag ganska dålig på att läsa dikter. Jag borde kanske ge poesin en ärlig chans.

  
Såhär håller jag koll på vad jag läst:
Jag har ett häfte där jag skriver vilka böcker jag vill läsa så jag inte ska glömma bort alla boktips, och att häfte där jag skriver vilka böcker jag har läst samt betygsätter dem.

308. Klassträff

Vi hade klassträff. Kramade om de en inte har sett på fem år, sedan vi blev klara med högstadiet och varandra. Vi blev automatiskt de gamla högstadiegängen igen trots att grupperingarna varit något som hände för länge sedan och kanske hunnit brytas upp. Vi skrattade åt högstadieminnena och åt hur små vi var 2007 tillsammans med dem en umgicks med på den tiden. De en inte umgicks med och knappt talade med talade en inte med den kvällen heller. Det var som att flytta tillbaka till 2009 men fortfarande vara kvar i nutidens kropp. Lite klokare, lite vuxnare. Vi konstaterade att vi bara vara barn på den tiden. Och att livet inte hinner bli så spännande på fem år. Mellan 16 och 21 händer inte avsevärt mycket. 

Allt jag tänkte på innan var "var inte som då" och någonstans mitt i kvällen insåg jag att jag nog är ganska mycket som då i alla fall. Men ändå inte. 

307. A book is a dream you hold in your hands

Lycka är att fynda böcker på loppis för liten peng. 

306. Vuxna har inga sommarlov

Allt jag gör är att jobba, äta, läsa och sova. Hinner liksom inte skriva. Har inget att skriva om. Förutom att tiden går alldeles för fort och vädret är mest piss. 

305. Låt mig få sova

Saker jag inte kommer att sakna med Åbo: 

- Grannarna

- Grannarnas oljud

- Grannarnas nattliga vanor

- Nämnde jag grannarna? 

304. Sommarlov på riktigt

Imorgon åker jag hem. Nu börjar sommarlovet på riktigt. I tretton veckor ska jag jobba, skriva den sista essän, läsa böcker som inte tillhör någon kurslitteratur, förhoppningsvis få njuta av lite sol, äta sommarmat, spendera helger vid villan och gå inledande praktik.

Det andra Åboåret har varit både ledsamt och fantastiskt. Jag har kämpat mig igenom svåra kurser, gråtit, lärt mig tycka om litteraturvetenskap, surat, skrattat mycket, festat, gjort bort mig, rest och mycket mer. Hösten var inget vidare, men våren var desto bättre. Nu hoppas jag på en lugn sommar med mycket sol innan det tredje Åboåret börjar. 

303. Books are proof humans can do magic

Som den självutnämnda språkpolis jag är irriterar jag mig ofta över eller fnissar åt språkfel,
som till exempel dessa:

 - Särskrivningar. Det finns inget värre än särskrivningar.

- När det skrivs eller sägs vi när en egentligen syftar på en själv. Mammabloggare brukar vara expert på detta och skriver ofta vi när de menar bebisen. Förhoppningsvis är det bara bebisen som har haft skrikfest eller växt ur storlek 52 och inte mamman också. 

- Svenskar som envisas med att kalla Helsingfors för Helsinki.

- Svenskar som uttalar mobbning som mobbing, terapeut som terapeft och euro som evro. 

- När det blir fel med var och vart och han och honom. 

- Att de som kommer från de södra delarna av landet säger söka när de menar hämta och slänger dit ett tillika i ungefär varannan mening kommer nog aldrig sluta vara roligt.

- Namn som inte skrivs med stor begynnelsebokstav.

- Alla dessa översättningar från finska till svenska som bara blir fel. 

Observera att jag inte påstår att jag själv skriver felfritt trots att jag titulerar mig själv som språkpolis! Jag stavar ofta fel och har ibland svårt att se syftningsfel.