212. Something in the way you move makes me feel like I can't live without you

Periodvis sover jag dåligt. Jag kan inte sova och vaknar hela tiden.
Halsen kliar. Öronen värker.
Det är för kallt. Eller för varmt.
Det är alldeles för många dagar sedan sömnen var tillräcklig
och nu börjar krafterna ta slut.
Jag gäspar konstant under dagen,
men på kvällen springer jag runt och känner inte av någon trötthet alls.
Inte förrän klockan ringer följande dag.

De få timmar jag sover
drömmer jag.
Jag drömmer om att jag flyttat till ett hus jag inte kan kalla för hem.
Där jag tvingas ta mer ansvar än vad jag klarar av.
Jag drömmer för att jag är rädd för att lämna tryggheten.
Jag drömmer om att jag berättar allt jag känner och att du känner likadant,
att du skriker och kallar mig för värdelös, att vi är tio år äldre och lyckliga.
Jag drömmer för att jag är rädd för att bli lämnad.