Jag har aldrig tyckt om nyårsafton.
Vi taggar till, fixar och talar om allt som tynger. Vi ska göra kvällen bra.
Jag vinglar runt bland okända människor jag inte vill lära känna. Låtsas dansa lite och starta konversationer som avslutas innan de har hunnit börja. Kramar vänner. Ringer de som inte är där.
Jag halkar runt halva staden och klagar över mitt skoval. Skakar hand och presenterar mig för de som har glömt. Kramar sönder samveten och missförstår lite.
Tålamodet försvinner och kaos skapas för någon minut och inget blir som det till en början var tänkt.
Ändå vill jag säga att det var ett bra och minnesvärt avslut på 2012.
2013, var snäll mot mig.
Tackar =)
SvaraRaderavad fint skrivet!
SvaraRadera