174. Keep your heart strong

Det är en skitmåndag där exakt allt går åt helvete, så jag äter choklad och fuldansar så mycket jag hinner.

173. Fuck society's idea of beauty

Idag är jag snygg.

Det är fortfarande lite tabu att säga så, att ge sig själv beröm och inte tycka att man är för fet, har en dålig hårdag, har fel kläder och problemhy. För det är ju det allt kretsar kring. Utseendet. Och den ständiga jämförelsen. Helst ska du också vara dålig på att ta emot komplimanger. Säga "äh, nej" istället för "tack".

Det räknas nämligen snabbt som skryt och egocentriskt. Det kallas för uppmärksamhetsbehov som går i kras när dessa snyggdagar förevigas på Instagram och fiskar likes utan att få den beräknade bekräftelsen. Jag är trött på förbjudet att tycka att man ser bra ut. Men jag är också trött på just uppmärksamhetsbehov. Detta konstanta byte av profilbilder och Instagrambilder där orsaken tydligt är mängden likes, bara för att se hur många som tycker om dig. Vad spelar det för roll om inte du tycker om dig själv? Kan vi inte alla satsa på att börja tycka om oss själva, inte bry oss så mycket om utseende och medge att vi är snygga utan att jämföra oss med alla andra? Det är inte lätt, jag vet. Det är en kamp mot självförtroendet som tycks pågå i en evighet.

Just idag är jag snygg och jag skäms inte för att säga det.

Att jag skriver detta beror inte på mitt uppmärksamhetsbehov. Det handlar om att vår samtid har så svårt att acceptera att man kan tycka om sig själv, hur många knep Blondinbella än har.

172. Precis där din axel blir till hals

I think that the whole point of being with someone
is so you can talk to them and let go of everything,
and even when you are at your worst, they still like you,
they still want to speak to you and care about you.

171. I've waited a hundred years, but I'd wait a million more for you

Min sista vecka som underårig har jag:

varit lycklig.
sett Twilight på bio och blivit lite löjligt kär.
ägt fel klädesplagg.
dansat.
köpt snyggaste klänningen, som bara kan bäras upp av självförtroende,
och taggat till inför min födelsedag.
varit på teater om ensamhet.

Det är sju fucking dagar kvar nu. Sju dagar tills jag är 18.

Imorgon väntar förresten körning på halkbana. Jag är livrädd.

170. Darling don´t be afraid, I have loved you for a thousand years

169. Första gången som du ska falla ner i gråt, första gången som du ska tigga om förlåt

Jag läser om hopplös kärlek
och önskar att det inte vore så svårt.

168. Love when you're ready, not when you're lonely

Det är som att dagdrömma så pass mycket att det inte längre går att se vad som är verkligt.
Sanningen suddas ut en aning och ersätts med något annat. Det realistiska finns inte där.
Eller som att vilja gråta åt filmrepliker i ett klassrum för att det där kunde kanske vara jag.
Det är som att ta avstånd endast för att det är en vana. Det spelar ingen roll vilka ord som blir sagda. Rädslan övervinner allt annat.