73. We had the right love at the wrong time

Jag har nog aldrig sett midsommar som en speciell dag.

Tillsammans med alla andra (vänner, människor man inte längre talar med, främlingar med okända dialekter, assholes, vackra människor och de allra bästa) är jag på stranden och skrattar, önskar, kramas, tjejsnackar och är mest myggmat. Kvällen är fin trots allt.

Mitt hjärta är förvirrad och nu ditt att förstöra. För man kan ju inte motsäga sina egna ord och säga att det är sanningen och sekunden senare göra det motsatta. Visst? Hör av dig ändå.