81. I wish I had missed the first time that we kissed, cause you broke all your promises

Vi bygger upp den rätta känslan och inte ens regnet kan förstöra det nu.

Men någonstans blir det för mycket och jag är sur, bitchig och arg och vill mest bort. Kallar det kvällen från helvetet. För att de bara går förbi, eller skriker och springer därifrån, när jag har så mycket jag vill säga. För att jag inte är hemma någonstans. För att jag inte har något kvar att säga längre. Inte ens berätta vad som är fel.

Jag får någon annans jacka för att jag fryser och försöker att inte förstöra kvällen ytterligare. Bussen hem är överfylld och resan tar för länge. Det är kallt men ganska fint ändå.

Förlåt. Man lär sig av sina misstag, visst?