194. 2013, please be awesome, part 2

 APRIL

Våren kom och jag hade fina helger. Min dåliga hy gav mig det sämsta självförtroendet någonsin.
Jag hade ingen motivation alls till skolarbeten eftersom de mest bidrog till ångest.

Jag skrev: "Jag faller för helt fel pojkar, tydligen. Sådana som inte kan hålla sina löften. Som är för självsäkra och tar allt för givet. Bad boys. Eller de som är alldeles för snälla. Som inte riktigt vågar säga sanningen. Jag faller för dem som inte faller för mig."

Jag var lycklig och sånärasånära spagat. Jag reste till Senegal och hade det fantastiskt i 12 dagar.

MAJ

Jag levde på minnen från Afrika och drunknande i allt ogjort, vilket senare fick mig att falla.
Jag köpte böcker som belöning åt mig själv och kunde inte sluta att le.

Jag såg på den vackraste filmen. Jag hade ett förvirrat hjärta som blev skört efter för många konflikter. Jag berättade vem jag var, i hopp om att skrämma iväg de som stod för nära.

Jag började jobba i glasskiosk och reste sen till Paris för att förbättra språket, uppleva sevärdheter och spana in snygga fransmän. Jag ställde nya krav på mig själv i danssalen och det mesta var en kamp mot min egen rädsla. Jag slutade att sova och skrev så otroligt dåliga prov.


JUNI

Skolan var äntligen över och vi firade 10 veckors frihet med regn och en överdos utav drama. Jag blev kär i One Tree Hill igen. Jag jobbade, och smygåt glass hela tiden och spenderade många timmar i solen.

Jag blev med iPhone och lyssnade konstant på Timbuktu. Jag skrev, "Man har hundra människor runtomkring sig, ändå är man alldeles ensam. De som alltid fanns där är inte längre där.", och syftade på allting som hade rasat.

Trots allt hade jag en fin midsommar även om kvällen inte var någon höjdare. Jag levde villaliv, skrev mycket dagbok och trivdes som osocial.