221. Så vad har hon som jag inte har?

De senaste dagarna har vi tävlat, skrattat, fuldansat, genomgått utsparken, klätt ut oss, upplevt penkkis, skrikit ABI ABI ABI, kastat godis, dansat på ett tomt kroggolv och återhämtat oss. Vi har firat att vi (förhoppningsvis) har klarat det. Tre år är över. Vi ska inte längre sitta i samma klassrum. Studenten har aldrig känt så nära som nu.