onsdag 3 april 2013

237. Care too little, you'll lose them. Care too much, you'll get hurt

Jag är den första som skriker helvetes jävla skit inombords. Jag är självkritisk och saknar oftast självförtroendet för att våga och behöver därför någon som knuffar mig över gränsen. Fastän jag är långt ifrån ett proffs är det dansen som fungerar som mitt andrum. Jag är feminist. Jag skrattar alldeles för högt. Jag kan inte hantera komplimanger, speglar eller trånga utrymmen med för många armbågar i sidorna. Jag är bra på att berätta om det jag brinner för. Jag vill göra skillnad.

Jag har lätt för att tycka synd. Jag är dålig på att ljuga. Jag önskar att jag hade ett öga för mode, men tycker inte om att shoppa. Jag ger alltid människor en andra chans och försöker att inte lita på första intrycket eller rykten. Jag läser alltid. Hemma sjunger jag konstant. Jag är bäst på att multitaska. Det sägs att jag är komplicerad och svår, men jag vill verkligen inte ses som så. Jag har också fått höra att jag antingen är on eller off, att jag aldrig satsar halvhjärtat på något. Jag har svårt att släppa någon nära och att lita på människor och kan därför vara svår att lära känna. Tillsammans med människor som skapat min trygghet kan jag tala utan att andas, skratta tills jag gråter och bara vara mig själv. Jag är konflikträdd och har svårt att säga nej. Jag blir lätt avundsjuk.


Min favoritstund på dagen är att ligga i en liten säng med minstingen och titta på barnkanalen och höra på hans funderingar om livet. Jag är antingen sprudlande glad eller alldeles förbannad, sällan något däremellan. Jag följer allt för många tv-serier. Jag har alltid haft en hatkärlek till ishockey, men i nuläget klappar mitt hjärta lite extra för sporten. Ibland kan jag vara underbar. Jag uppskattar inte alltid mina vänner lika mycket som jag borde, men ni ska veta att ni är älskade allihop! 

2 kommentarer: